Mina tankar flyger...
Nu har jag överstigit den "magiska" gränsen, v.13. Fast mycket kan väl hända endå, men risken för missfall minskar avskyvärt.
Bm tror t.o.m att det är v. 15 i morrn. Men jag håller mig till min egna gissning 12 dagar senare.
1 mån kvar till UL! spännande. Vi ska inte ta reda på könet.
Vi diskuterar redan namn o planerar för att ta hem alla grejer från förådet hos svärmor och tvätta iordning alla saker o kläder....
Man längtar till dec, det gör man!
Underbart...
Var på amningsutbildning i torsdags på jobbet. Mycket givande. hoppas det fungerar att amma denna gång från start. Kevin var ju lite för tidigt född + jättetrött o orklös efter förlossningen. Fick ju en liten blödning i o med att hans huvud pressades under utdrivningsfasen....
Men man får vara beredd på att det tar tid... det är en process innan allt kommer igång o då ska man behärska hormoner o annat också.... utmaning är ordet!
Mmm... Men det ordnar sig nog.
KUNSKAP ÄR MAKT!
Man känner vad som är rätt!
(halv/hobby) ammade kevin endå i 4.5 månad. Var efter ca 2 mån det fungerade riktigt bra. Mestadels kvällar och nätter....(det som gjorde att jag kunde ha kvar mjölk, prolaktinet sägs vara 10ggr mer på natten än på dagarna)
Kunde säkert ha ammat honom längre, men valde att sluta några dagar innan min stora operation, splenektomi, i stockholm... eller det var ett gemensamt beslut kevin o mig emellan eftersom han började sova hela nätter ca 3 dagar innan min op. Då gick det mycket smidigare o det behövdes nästan ingen avvänjning.
Han var ju van med flaskan samt tillägg sedan födeseln. Något mål på flska hade han alltid fått per dag. Vågade inte börja amma när jag kom hem igen, eftersom det gick så bra att sluta för honom.
Dessutom har jag "förlåt" svårt att tänka mig o se stora barn amma.
Jag tror o hoppas att jag kan amma, men jag kommer inte rent psykiskt kunna amma längre än till 6-8 mån pga att de blir så stora då, kryper, ställer sig mot saker.... går... gaaah. Jag vet inte. Kanske ändrar mig sen.
Men jag tycker det skulle kännas lite "äckligt", hårt sagt!
Vår tanke är att jag redan när lillen är 6 mån ska jobba några mån, sen går jag tillbaka till mammaledighet i ca 4-5 mån. Då sker det kanske mer naturligt att avvänja amningen vid ca 6 mån...
Usch, nu tänker jag för mycket.
Är det nåt jag har lärt mig av erfarenheterna med kevin så är det att man kan ALDRIG planera nåt i förväg, för att man vet aldrig hur det blir!!!!
Man får anpassa sig efter situationen helt enkelt. Barnet styr mer än vad man tror.
Jag har köpt en cd med lugn harmonisk musik som jag ska ha att relaxa med innan, under o efter förlossningen. Vår bebis kommer bli såååå "fiiiin" o lugn....
haha.
Önsketänkande.
Men ärligt. I can not have one more EMIIIIIIL, förgrymmade uuuuunge.
Han är underbar... när han sover. =)
Just nu är det 3 års trotsen som hägrar för full fart....
Men han kommer ifrån det sen..... När han fyller 6 år som vissa säger.. =)
Dem har sina perioder de små liven... utvecklingsfaser!
Jag tyckte dock 2 års trotsen var jobbigare förra året. Det var svårare att vara konsekvent då. "Han är ju så liten, han kan inte förstå" kände jag då. Nu är jag mer bestämd o det ger resultat. ibland iaf.
Det är inte lätt att vara bra mamma alltid, men man lär sig nya saker hela tiden....
Man blir aldrig fullärd! En viktig lärdom!
Bm tror t.o.m att det är v. 15 i morrn. Men jag håller mig till min egna gissning 12 dagar senare.
1 mån kvar till UL! spännande. Vi ska inte ta reda på könet.
Vi diskuterar redan namn o planerar för att ta hem alla grejer från förådet hos svärmor och tvätta iordning alla saker o kläder....
Man längtar till dec, det gör man!
Underbart...
Var på amningsutbildning i torsdags på jobbet. Mycket givande. hoppas det fungerar att amma denna gång från start. Kevin var ju lite för tidigt född + jättetrött o orklös efter förlossningen. Fick ju en liten blödning i o med att hans huvud pressades under utdrivningsfasen....
Men man får vara beredd på att det tar tid... det är en process innan allt kommer igång o då ska man behärska hormoner o annat också.... utmaning är ordet!
Mmm... Men det ordnar sig nog.
KUNSKAP ÄR MAKT!
Man känner vad som är rätt!
(halv/hobby) ammade kevin endå i 4.5 månad. Var efter ca 2 mån det fungerade riktigt bra. Mestadels kvällar och nätter....(det som gjorde att jag kunde ha kvar mjölk, prolaktinet sägs vara 10ggr mer på natten än på dagarna)
Kunde säkert ha ammat honom längre, men valde att sluta några dagar innan min stora operation, splenektomi, i stockholm... eller det var ett gemensamt beslut kevin o mig emellan eftersom han började sova hela nätter ca 3 dagar innan min op. Då gick det mycket smidigare o det behövdes nästan ingen avvänjning.
Han var ju van med flaskan samt tillägg sedan födeseln. Något mål på flska hade han alltid fått per dag. Vågade inte börja amma när jag kom hem igen, eftersom det gick så bra att sluta för honom.
Dessutom har jag "förlåt" svårt att tänka mig o se stora barn amma.
Jag tror o hoppas att jag kan amma, men jag kommer inte rent psykiskt kunna amma längre än till 6-8 mån pga att de blir så stora då, kryper, ställer sig mot saker.... går... gaaah. Jag vet inte. Kanske ändrar mig sen.
Men jag tycker det skulle kännas lite "äckligt", hårt sagt!
Vår tanke är att jag redan när lillen är 6 mån ska jobba några mån, sen går jag tillbaka till mammaledighet i ca 4-5 mån. Då sker det kanske mer naturligt att avvänja amningen vid ca 6 mån...
Usch, nu tänker jag för mycket.
Är det nåt jag har lärt mig av erfarenheterna med kevin så är det att man kan ALDRIG planera nåt i förväg, för att man vet aldrig hur det blir!!!!
Man får anpassa sig efter situationen helt enkelt. Barnet styr mer än vad man tror.
Jag har köpt en cd med lugn harmonisk musik som jag ska ha att relaxa med innan, under o efter förlossningen. Vår bebis kommer bli såååå "fiiiin" o lugn....
haha.
Önsketänkande.
Men ärligt. I can not have one more EMIIIIIIL, förgrymmade uuuuunge.
Han är underbar... när han sover. =)
Just nu är det 3 års trotsen som hägrar för full fart....
Men han kommer ifrån det sen..... När han fyller 6 år som vissa säger.. =)
Dem har sina perioder de små liven... utvecklingsfaser!
Jag tyckte dock 2 års trotsen var jobbigare förra året. Det var svårare att vara konsekvent då. "Han är ju så liten, han kan inte förstå" kände jag då. Nu är jag mer bestämd o det ger resultat. ibland iaf.
Det är inte lätt att vara bra mamma alltid, men man lär sig nya saker hela tiden....
Man blir aldrig fullärd! En viktig lärdom!
Kommentarer
Trackback
