v.8 (7+5)
Har sovit med bältet på. Det gick över förväntan och jag mår över förväntan idag. Hade bara lite känningar av ont i ryggen i morse och nu känns det ingenting. Jag är bara fundersam om detta är bra, att det spänner åt så mycket runt magen/livmodern hela tiden...
Mmm... men jag kan leva normalt igen. pustar ut! Det finns hopp om livet!
Jag överlever nog denna graviditet också.... med några extra kilo i bagaget. =)
Har insett att jag väger 10 kg mer nu än innan jag blev gravid med Rebecka -09. Det märks. Har gått upp 15kg sen jag träffade Thomas för ca 9 år sedan. Jag beskyller allt på honom! =) Det är ju faktiskt lite eller ganska mycket hans fel detta. Jag är inte den som bryr mig så mycket om extra kilon hit o dit, men har nu börjat inse att jag är småtjock. Igår när jag tog på mig bältet välde magen ut på ett spetsigt sätt... (ja den väller fortfarande ut på samma sätt) Har aldrig sett så fult. Mycket att ta i blev det, rakt ut... Kan inte ha tunntröja och stödbältet på, utan måste ha en tröja över för att dölja min konstiga mage. Blir fint när det snart är sommar och gassande sol. nåväl, magen kommer väl snart att fyllas så den blir mer formad som den ska.
Som sagt det ska inte vara för harmoniskt att vara gravid. Då blir det för många barn. Jag ska då INTE ha fler efter denna lilla krabat! ;)
Eller vi får se...
När jag förtrollas av dess oskuldsfulla skönhet kanske jag glömmer allt vad jag tidigare sagt...
Jag tror på en tjej, en tjej som tar all min skönhet ifrån mig....
Mår illa och har massa krämpor...
Mådde illa När jag väntade Kevin också. Men inte som detta.
Kevin har bestämt sig för en kille. Jag frågade honom igår hur han skulle ställa sig till om det blev en tjej. han svarade:
"Jadu mamma.... då skulle jag INTE bli glad, om jag säger så."
Nehepp! Känner mig smått hotad.
Men han garderar sig ändå med att försöka få Rebecka att börja på hockeyskolan i höst. "Om du börjar kanske bebisen också vill börja, fast det är en tjej. Alltså när den blivit tillräckligt stor" Det enda han vill är att ha ett syskon att spela hockey med...
Mmm... men jag kan leva normalt igen. pustar ut! Det finns hopp om livet!
Jag överlever nog denna graviditet också.... med några extra kilo i bagaget. =)
Har insett att jag väger 10 kg mer nu än innan jag blev gravid med Rebecka -09. Det märks. Har gått upp 15kg sen jag träffade Thomas för ca 9 år sedan. Jag beskyller allt på honom! =) Det är ju faktiskt lite eller ganska mycket hans fel detta. Jag är inte den som bryr mig så mycket om extra kilon hit o dit, men har nu börjat inse att jag är småtjock. Igår när jag tog på mig bältet välde magen ut på ett spetsigt sätt... (ja den väller fortfarande ut på samma sätt) Har aldrig sett så fult. Mycket att ta i blev det, rakt ut... Kan inte ha tunntröja och stödbältet på, utan måste ha en tröja över för att dölja min konstiga mage. Blir fint när det snart är sommar och gassande sol. nåväl, magen kommer väl snart att fyllas så den blir mer formad som den ska.
Som sagt det ska inte vara för harmoniskt att vara gravid. Då blir det för många barn. Jag ska då INTE ha fler efter denna lilla krabat! ;)
Eller vi får se...
När jag förtrollas av dess oskuldsfulla skönhet kanske jag glömmer allt vad jag tidigare sagt...
Jag tror på en tjej, en tjej som tar all min skönhet ifrån mig....
Mår illa och har massa krämpor...
Mådde illa När jag väntade Kevin också. Men inte som detta.
Kevin har bestämt sig för en kille. Jag frågade honom igår hur han skulle ställa sig till om det blev en tjej. han svarade:
"Jadu mamma.... då skulle jag INTE bli glad, om jag säger så."
Nehepp! Känner mig smått hotad.
Men han garderar sig ändå med att försöka få Rebecka att börja på hockeyskolan i höst. "Om du börjar kanske bebisen också vill börja, fast det är en tjej. Alltså när den blivit tillräckligt stor" Det enda han vill är att ha ett syskon att spela hockey med...
Kommentarer
Trackback
